Avstånd från konst till klotter

Riksteatern skulle anordna ett evenemang. För att puffa för detta evenemang bokade de massa annonser, bland annat på Stockholms stads kulturtavlor. Helt i sin ordning – självfallet ska ju en institution som Riksteatern annonsera för ett kulturevenemang på Stadens kulturtavlor. Inget konstigt.


Aber nein.

Det gick nu Stockholms stad inte med på.
För Stockholms stad har en policy.

* * *

Okej, det förstår man ju att Stockholms stad måste ha en policy. Även en för vad man tillåter på sina kulturtavlor.
Så vad för avskyvärda saker hade Riksteatern tänkt att annonsera på tavlorna? Barnpornografiska alster? En bild av ett långfinger uppbyggd av hakkors? Uppmaningar till allmänheten att slå på handikappade med bordtennisracketar, att sparka hundar eller kasta yoghurt på poliser?

Nope.
Annonserna var för ett evenemang som handlar om konst. Annonser med ett grafiskt formspråk som kan föra tankarna till graffiti och gatukonst, för ett evenemang som också mycket riktigt handlar om gatukonst. Annonserna skulle så vitt jag förstår inte på något sätt innebära något utförande av graffiti eller gatukonst, vilket ju ofta i lagens mening inte är helt förenliga med lagens mening, utan var helt vanliga, bokade annonser. Med ett grafiskt formspråk som kan föra tankarna till graffiti och gatukonst. Vilken ju ofta i lagens mening inte är helt förenliga med lagens mening.
Men de puffade alltså för ett evenemang som handlar om potentiellt olagliga företeelser.
Och mot detta har Stockholms stad en policy.

Denna policy säger, förklarar Stockholms stad i ett mejl till Ceylan Holago, producent för evenemanget Art of the Street, att Stockholms stad "INTE [kan] medverka [sic] eller STÖDJA verksamheter eller evenemang som inte tar klart avstånd från klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse."

Okej…

* * *

Jag gjorde ett snabbt besök på Stockholm stads webbplats, för att kolla in lite vad Staden (med stöd av nämnda policy, får vi utgå ifrån) i stället väljer att stödja eller medverka…i.
En snabbkoll ger vid handen att som exempel axplocka projekten Think Big Lectures, Kulturföreningen Kaffe och Love Tensta.

För att försäkra mig om att dessa verksamheter är vad jag har för mig på förvaltningsspråk heter "koscher" kollade jag givetvis igenom även dessa verksamheters webbplatser, varpå jag nöjt kunde konstatera att alla dessa är fina grejer, fullt värdiga mina skattepengar.

Men!
Döm om min fasa när jag sedan insåg att det inte någon stans på dessa webbplatser fanns uppgifter om att verksamheterna tar klart avstånd från klotter, olaglig graffiti eller lilknande skadegörelse.
Över huvud taget finns inga uppgifter på hemsidorna som tyder på att verksamheterna aktivt arbetar mot klotter och/eller så kallad "gatukonst"!

VET STOCKHOLMS STAD OM DETTA??
(Ser ni hur upprörd jag är?? Jag använde för tusan versaler!! Och dubbla interpunktioner!!)
Hur kan detta häpnadsväckande förbiseende ha fått ske?? Hur kan dessa verksamheter ha sipprat igenom stadens finmaskiga policynät? Hur? HUR??
Jag kippar efter andan här!

* * *

Jag vet inte varför, kanske var det den lille grävande journalisten djupt inne i min näsa som vädrade någon subtil unken doft, men jag fick för mig att kravla mig allt djupare in i Stadens allra mörkaste, mest ovädrade korridorer (på Stockholms stads webbplats). Kanske hade jag någonstans en illavarslande aning om en byråkratisk röta, en cancersvulst som metastaserat ännu längre än till de vid första anblicken behjärtansvärda, men likväl ickeklotterfientliga, verksamheter som jag först snubblat över.

Och mycket riktigt – det visar sig, efter en djuplodande undersökning, att Stockholms stad minsann ger stöd och engagemang åt allt från simhallar och spårvagnar till parkeringsplatser och äldreomsorg – företeelser som inte någon stans visar att de uttryckligen tar aktivt avstånd från klotter!

* * *

Kanske kan vi, med darrande hand, våga nära en stilla förhoppning om att alla dessa ickeantiklotterverksamheter som Stockholms stad stödjer, alla dessa ickeantiklotterprojekt som Staden ändå medverkar, trots allt faktiskt är emot klotter och dylika hemskheter. (Vad vet jag, någon av Think Big Lectures gästtalare kan ju mycket väl ha hållit ett brandtal om hur usch graffiti är, och kanske simskolorna nuförtiden kräver ett avståndstagande mot klotter vid sidan av huvuddopp och kaffekokning för att man ska få Baddaren…?)

Ja, faktum är att vi måste hoppas det. Vi måste anta att alla dessa lapsusar inom Staden endast är olyckliga misstag, tragiska offer för den mänskliga faktorn.
Annars är vi inne på en farlig väg, mina vänner. Vad händer när det brister nästa gång? Vi kan bara fasa för vad som kan ske om vi sänker den sköld, legerad med policy och patos, som nu tack och lov lyckades skydda oss mot Art of the Street, ett evenemang som förvisso inte är olagligt eller hemskt i sig, men som väl (i någon mån) handlar om något potentiellt olagligt.
Tänk om Staden exempelvis skulle råka stödja en teaterpjäs som handlade om den undre världen – vilket budskap skulle det skicka till medborgarna? Jo, att brott är bra, så klart! Eller – jag vågar knappt skriva orden – tänk om Staden skulle råka ge medel till en utställning om förintelsen – det skulle ju, rimligtvis, leda till att stockholmarna, med hjälp av dina skattepengar, uppmuntrades till folkmord!
Typ.