onsdag 28 mars 2012

Favorit i repris – "Sålunda talade Zara-va-sau-du-att-hon-hette-sau-dô??"

Idag avhandlade Frippe Lindström det vackraste av alla anskrämliga tungomål – blekingskan – i televisionsprogrammet "Svenska dialektmysterier". Vilket fick både mig och en och annan bekant att dra sig till minnes ett blogginlägg jag skrev för några år sedan där jag själv avhandlade, inte blekingskan i allmänhet, utan den extra förfinade expertnivå av blekingskan som tuggas i residäncestaden å det sydöstra länets östra hörn.
Problemet var att avhandlingen var publicerad i en gammal, sedermera bortplockat insomnad blogg.
Efter idogt letande i mina computorella skrymslen och/eller vrår lyckades jag emellertid hitta den xml-fil där jag (osedvanligt klokt nog) hade sparat ner den gamla bloggen. Och efter ännu mer idogt, ja faktiskt närapå hårslitande idogt, letande lyckades jag äntligen hitta blogginlägget i fråga, vilket nedan repriseras i sin helhet/fullkomlighet.


-----


Top10
KARLSKRONISMER (dvs. karlskronitiska uttryck/ord/morfem)

För alla karlskroniter kommer här en liten dialektal igenkänningskavalkad. För alla andra kan den fungera som en liten språklektion, eller om man så vill en liten resa till Staun med stort K. (eller i alla fall till Staun 1993 och till ett gäng livströtta tonåringar...antar emellertid att vissa av karlskronismerna alltjämt lever kvar, hos såväl nostalgiska 70-talister som hos nya generationer störiga kids).
Here we gåu:

10.
[duö´]
pron. etym: fr. sv. "du". bet: Du! Hördu! Hörrö! Uttalas trots diftongeringen med en mycket kort och snärtig vokal, ungefär som det mer urbana "dö!" (med kort vokal då alltså; inte lång som i bet. avlida/omkomma) men gnuttan mera bonnigt.
Ex: "! Ja, du, jäla mupp!"

9. MUPP
[mup] s. (även adj. MUPPI(G) [mu'pi]) (derog.) etym: fr. "Mupparna"/"The Muppets", amerikansk dock-tv-serie. bet: idiot, pucko, miffo, fubbik. Ytterst likt användandet av samma ord i övriga landet, men en liten nypa ytterligare förnärmad irritation. Snarlikt det likaledes karlskronitiska tillmälet "lök", vilket emellertid är något mildare.
Ex: "Fan va muppi du e din jäla mupp!"

8. FÖMOOODLIEN
[fö-mo:::´dljèn] adv. (iron.) etym: fr. sv. "förmodligen", bet. antagligen, troligtvis. Ordet har därifrån genomgått ironisk tvärtomatisering. bet; ung: "Nej, det råder faktiskt ingen större sannolikhet att så är fallet". Yttras (likt så många andra uttryck på denna list) oftast något irriterat, förnärmat och nedsättande.
Ex:
"A mäh! Fömooodlien då, din jäla mupp."

7. LIIIF
s. [li:::f] s. (även adj. LIIIFI(G) [li:::´fi`] )(derog.) etym: härstammar troligtvis från Unkan (ungdomsgården i Lyckeby) där det sannolikt uppstod i ett samtal hos fritidsgårdens "dynamic duo", Stif (Stefan) och Hjördis (Niklas), då den senare av allt att döma lyckades kläcka ett derog. som rimmade på "Stif"). bet: idiot, pucko, miffo, fubbik. Dock något mer syrligt än #9, ovan. I jämförelse med ovan nämnda "mupp" och "lök" blir elakhetsskalan således, i stigande grad: lök – mupp – liiif.
Ex: "A mäh! Fömooodlien då, din jäla liiif."

6. NOOOG
adv.
[no:::g] (iron.) etym: från sv. nog, bet. antagligen, troligtvis. Ordet har därifrån genomgått en standardiserat ironisk tvärtomatisering. bet; ung: "Nej, det råder verkligen ingen större sannolikhet att så är fallet. Hur kunde du va så korkad att du trodde/kunde påstå något sånt?" Det rör sig således om ett uttryck snarlikt #8, ovan, men med ännu mer derogativ irritation. Till skillnad från "fömooodlien", som alltsom oftast är autonomt, står dessutom "nooog" oftast tillsammans med en att-sats (även om de båda användningssätten kan växla).
Ex: "Nooog att du va så full då, din jäla liiif".
* Nämnas bör att till denna grupp syrligt ifrågasättande karlskronismer kan även sällas begreppet "Rätt mycke", som kan användas autonomt, men företrädelsevis tillsammans med huvudsats, dock oftast utan "att", ex: "Rätt mycke du kan dricka så mycke sprit då".

5. SCHNYGG
adj. [schnyg] (iron.) etym: från sv. "snygg". Ordet har därifrån genomgått den gamla vanliga tvärtomatiseringen. bet: Föga fager (såväl fysiskt som mentalt), go i boet.
Ex: "Mäh du e ju rätt schnygg då, din liiifiga jäla mupp!".

4. HUE
s. [hu:´e`] etym: från sv. "huvud". bet: Huvud, skalle, kola. Används alltsomoftast i bestämd form.
Ex: "Mäh du e ju rätt schnygg i huet då, din jäla liiifiga jäla mupp!".
* En variant, där ordets allmäna form används, förekommer oftare än andra, nämligen i uttrycket "Ditt jäla hue!", med vilket talaren påpekar , med sin sedvanliga ironi, att ägaren till "huet" i fråga inte är särskilt brajt i kolan.

3. DOKTIT
adv. [doå´k-ti`t] etym: från sv. "duktigt". (Märk väl att ordet, till avgörande skillnad från sitt ursprung, endast fungerar i (förstärkande) adverbform, och att det inte ska förväxlas med adjektivet "duktit", som betyder..."duktigt"). bet: Mycket, väldigt. Liksom #10, ovan, innehåller "doktit" ett omöjligt exempel på en diftong som egentligen inte kan få plats i en såpass snabb vokal (men som de finessiga karlskroniterna alltså likväl lyckats klämma in).
Ex. "Den jäla muppen e doktit schnygg i huet".

2. BLIXTA-
pref. [bli´ksta`] etym: från sv. "blixt", kraftigt elektriskt himlafenomen. bet: Väldigt, jätte-. Finns även i nyansen "blixte-" (mer av en förortsvariant). Kan för variation bytas ut med prefixet "båla-" (med nyans "båle-", likt ovan).
Ex: "Hon va blixtafull". "Han kommer bli bålefull". (Nej,variationen -a/-e är INTE genusbunden (även om de kan va det...om man vill, typ) ...det råkade bara bli så i de här exemplen.)

1. NYT- (-a, -i(g))
v. NYTA [ny:´ta`] (nyta, nöt, nytat), adj. NYTI [ny:´ti`] etym: ????????????? bet: Begreppen "nyta" och "nyti" och deras böjningarn är i princip lika omöjliga att översätta till andra svenska dialekter som svenskans "lagom" är till andra språk. Men man kan försöka:
Nyti
översätts ibland, felaktigt, till "pinigt" alt. "pinsamt". Jämförelsen är i viss mån vidkommande, men inte fullkomligt tillfredsställande – nyti är ett mer laddat begrepp, och ofta är det (i jämförelse med ex. "pinigt") ännu mer knutet till betraktaren av nytigheten än till nyttighetsoffret. Det handlar alltså om något som är så pinigt att det kan åsamka påtagligt obehag hos betraktaren (det har alltså en skruva-sig-faktor som angränsar till illamående).
Men det behöver inte vara så oerhört jobbigt; nytit kan även vara lite småjobbigt, bara snäppet jobbigare än vad man orkar med. Vilket för oss till verbformen nyta, som således krånglar till det ännu mer. Verbet är besläktat med svenskans "orka", men är betydligt mer nyanserat. Det används dessutom i princip uteslutande i negerande form (ex. "Fan, jag nyter inte", vilket kan jämställas med "jag orkar inte"). Ett bättre jämförelseord för nyta än "orka" är "palla". Ännu slaktare dialektala släktskap finns emellertid till "gita" och "idas". De är dock inte fullvärdiga substitut – nyta besitter i större utsträckning kopplingen till att inte orka, på grund av att det är precis snäppet för nytigt (alternativt alldeles för nytigt).
De här förklaringarna är nog i viss mån motsägelsefulla, det inser jag. Betydelsenyanserna beror helt enkelt på situationen, ungefär som begreppet "fughettaboutit" gör hos italioamerikanska pseudomafiosos. (Komplexiteten och den oomkullrunkeliga niciteteten i nyta/nyti är dessutom det som ger morfemet nyt- dess ohotade första plats på denna topplista).
Som ni märker är mitt försök här att förklara begreppen nyti/nyta tämligen fruktlösa. För att verkligen inse ordets innebörd måste man ge ett audiovisuellt exempel; och slår man upp ordet "nytigt" i "Encyclopedia Carlscronica" (vilket är ett namn jag just hittade på för att beteckna det blogginlägg du just nu läser) så hittar man följande; det här är verkligen blixtanytit:



APPENDIX
* Det bör nämnas att ordet "då" oftast tillfogas meningar innehållande ovan nämnda karlskronismer. Det är ett betydelsetomt tilläggsord som endast läggs till för att förstärka karlskroniteten i uttalandet, och har alltså föga att göra med någon specificerande tidsangivelse.
* Vän av ordning vill säkert påpeka att klassikern "pillemausare" (=karlskronitiskt inhemsk varvsarbetare) bör vara med på listan. Eftersom det här emellertid rör sig om en lista över karlskronismer som över huvud taget används av personer under 63, kan jag bara bemöta den åsikten med: Du e ju rätt schnygg då, jäla liiif.
* Av urvalet ovan kan det tyckas som att alla karlskroniter (som använder uttrycken) är mobbare. Om det kan jag bara säga: jäpp.

-----

lördag 24 mars 2012

Hur hårdrock är allianspartierna?

Vi gjorde ett knäck om metal-högern. Till det remixade jag alliansens partiloggor en aning. Tycker de blev ganska bra faktisk… Kanske dags för partierna att byta stil? Eller vad tycker ni?




* * *


Loggorna smackade vi sedan upp, tygmärke-style, på en skinvästad hårdrockarrygg, så det blev så här:
(Foto: Andreas Enbuske, montage: jag)
Läs artikeln om metalhögern HÄR.

onsdag 14 mars 2012

Motiverat?

De är väl förvisso ganska lika, Loreen och Maria Mena, och det kan de ju inte ro för. Och sjunger ruskigt bra gör de båda två, om än i lite olika stilar. Men känns inte det här lite väääl?
Nej, inte låtstöld, men vetefan om motividén är enkom slump… (ps: Maria var först).

söndag 11 mars 2012

Öppna fördämningarna…

…och släpp loss våren already!
Fast det är nog fixat nu. Tog ju bilden tidigare i veckan, nere vid Skanstullsslussen, och sedan dess har det ju varit idel finväder, så nu borde våren ha fått välla fram och jagat bort vinterisarna…