onsdag 3 december 2014

Extraval å sånt – vad händer nu?

   
Okej, ytterligare en snabbanalys av det politiska läget…s framtid.
Det kommer bli extraval. Och vad kan bli utgången av det?

Några scenaria:

1
Alla röstar precis som de gjorde sist. Löfven bildar en ny regering, typ likadan, och knåpar ihop en ny budget, typ likadan (eller i alla fall inte en stoppa-invandringen-budget som SD kan tänka sig att rösta på). Alliansen gör en egen budget, typ likadan, SD röstar på den och fäller regeringen, det utlyses extraval på nytt…
1a: …och sen håller det på så i en halv evighet tills alla är döda. (Kan det ens bli så, eller finns det någon parlamentarisk princip som säger att nämen-det-här-går-ju-faktiskt-inte-för-sig? Inte vet jag… det är ju inte så att vi har haft en så här prekär situation tidigare… )
1b: …alternativt tills samhället är så uppfuckat av att inte ha någon politisk fast mark att stå på att typ 78% av folket får för sig att rösta på SD, som übernemar Machten, snickrar ihop en egen budget där den del som inte går till att stänga ute alla invandrare går till försvarsindustrin (nu omdöpt till "krigsmakten" eller något annat klatschigt), startar världskrig mot alla (för de är inte pursvenska) och sen krigas det i en halv evighet tills alla är döda.

2
Alla vill egentligen rösta precis som sist, men de som inte vill att det ska bli så där fortsatt kaosigt och som inte vill att SD ska ha makt att hålla på att jävlas inser det rimliga i att endera sidan av det politiska nätet släpper sin sandlådeprestige och bjussar sina blockmotståndare på en klump röster, så att de får tillräcklig majoritet för att få igenom en budget utan att ge SD någon chans att säga minsta lilla pip.
2a: Vänstersidan tycker naturligtvis att högersidan ska släppa efter – de var ju trots allt de som förlorade i röstkampen mellan de två blocken. Och det är ju faktiskt är helt sunt förhållningssätt.
2b: Högersidan tycker naturligtvis att vänstersidan ska släppa efter – de har ju trots allt haft sin chans, men sumpat den. Och det är ju faktiskt är helt sunt förhållningssätt.
…vilket resulterar i absolut ingenting, varpå kaoset fortsätter enligt #1(i den där halva evigheten tills alla är döda).

3
Som #2, fast ena sidan släpper faktiskt efter. Det blir en regering och en budget med någotsånär betryggande stör. Sverige vänder blad och går vidare.
Är det ens möjligt?
Cynikern säger "Yeah right!" Optimisten säger "mnjaäeo…".


4
En betydande massa av dem som röstade på SD tar sitt förnuft till fånga sedan de insett att det är de själva som får det sämre av fortsatt parlamentarisk/politisk oro/eftersom att SD skiter fullständigt i all politik vid sidan av sin kärnfråga – de har ju trots allt uttryckligen sagt att de vill att det ska bli ett "val om invandringen". Inte om vård, skola, omsorg och sån skit som gemene svenne faktiskt berörs av. Kanske de rent av inser att inget annat parti (?) tänker låta det bli ett val om invandringen och att det således kommer att gå åt pipan för dem själva även om de skulle råka tycka att invandringen är det enda som kräver politisk uppmärksamhet. 
Deras röster kommer i stället spridas till höger och vänster, varpå det blir ett rättvist val mellan blocken och mellan realistiska alternativ. Någon sida vinner och bildar en hyfsat stabil regering och budget och Sverige kan puttra vidare i ganska vanlig ordning.

Sannolikt? Cynikern säger precis som under #3. Optimisten är alltmer benägen att hålla med.

5
Den gamla vanliga "sjuklövern", som SD så idiotiskt envisas med att kalla de övriga partierna i strid med all såväl botanik och taxonomi som logik, inser (sannolikt efter ungefär en kvarts evighet av #1 samt efter någon slags skallskada som fått Annie Lööf att hamna i koma eller att fullständigt glömma vem hon är och/eller vad hon vill) att de måste släppa blockigheten och bilda nån slags regeringsbildning tvärs över tennisnätet.
5a: Antingen lyckas de med detta, SD kryper så sakteliga tillbaka till sin lilla skuggvrå och Sverige kan puttra vidare, om än i ganska ovanlig ordning.
5b: …eller så infrias risken att de får ruskigt svårt att komma överens, och när de politiska färgerna blandas hej vilt blir det bara, i enlighet med gängse färglära, en brun sörja av alltihopa, och SD kan sko sig vidare…

 
 
Eller är jag för cynisk?

Självfallet vore scenario #4
den bästa utgången (väl?), med #3 strax efter.
Kan det bli så? Tja, en får ju hoppas… Men då krävs att de riktiga partierna rycker upp sig, lämnar sandlådan och mobiliserar såväl sina krafter och viljor som sina sakliga argument och sina intellekt.
Samt att massa uppgivna SD-röstare (därvidlag) vågar hoppas och lita på de riktiga politikerna igen.

Det kan gå.
Kämpa nu, Sverige!


  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar