söndag 28 juli 2013

Är vi stolta olympier?


Allt jag läser om den ryska antihomolagen, och det mer eller mindre sanktionerade våldet i dess kölvatten, gör mig så förtvivlat ledsen och arg. När jag läste Rickard Söderbergs blogginlägg för andra gången försökte jag på allvar sopa undan känslan av hopplöshet och i stället fundera på vad man, vad jag, skulle kunna göra annat än att bara klicka "gilla" och vidare-dela när länkar till hans text, och till liknande kloka artiklar, dyker upp i mina facebook- och twitterflöden.
Jag tänkte ett tag, i min initials affekt, att man borde lobba för att Sverige bojkottar det Vinter-OS som drar igång i Sotji om bara lite mer än ett halvår – men kom på att det nog vore lite korkat. I synnerhet då Sverige och den svenska OS-truppen skulle kunna göra ett enklare och säkert ännu mer genomslagskraftigt statement: Att marschera in med både den svenska flaggan och regnbågsflaggan!

…men nej, det skulle lilla Sverige så klart inte (våga) göra – för OS ska ju inte ha något med politik att göra.
Till vilket jag har två saker att säga:
1: Ingen politik i OS? Eh… närå, inte alls. Det är heeeeelt opolitiskt. Inte en enda politiker eller lobbyist så långt ögat kan nå. Det handlar enkom om kämpande idrottsmän som vill visa vad de går för, inget annat. Jojomensan, så enkelt är det, så varför krångla till det genom att blanda in politik?
(Uppfattade ni det lite sarkastiska tonläget där?)
2: Sen när är det politik att helt enkelt påtala det självklara i alla människors lika värde, i att det är fel att förbjuda kärlek, i att det är vansinne att tortera människor som inte vill någon annan något illa utan bara få älska varandra?
Om ni håller med om punkt 2, att det inte är politik att säga: kärlek är okej – då torde Sverige inte ha något problem att marschera in på OS-invigningen med en regnbågsflagga.

Om ni inte håller med om punkt 2, exempelvis med argumentet att man inte kan bära en regnbågsflagga på en OS-inmarsch och tro annat än att vissa skulle se tilltagets en provokation, och att det därmed är ett politiskt drag? Ja, det är faktiskt en poäng – ett statement är ett statement. Men då vill jag hävda att det är betydligt mindre "politik" i detta (vars statement jag vill hävda snarast är humanistiskt) än i ack så mycket annat i och ikring OS, alla aspekter jag hintade mot med min sarkasm i punkt 1 (ekonomiska följder, säkerhetsåtgärder, lobbyism, etc, mm, osv…).
Visst, OS-reglerna säger att "Under spelen får deltagande idrottsutövare inte bära symboler eller framföra budskap som är politiska, religiösa eller reklam." Det skulle kanske ursäkta allt politiskt OS-spel som försiggår på andra spelplatser än utövarnas kläder, tecken, symboler och uttalanden (?). Och om man då ser regnbågsflaggan som en politisk symbol, ja, då blir en regnbågsfärgad inmarsch så klart ett påtagligt aber.
Men vore det då inte trevligt om den svenska truppen samtidigt i sådant fall gjorde ett – varför inte uttalat? –delstatement med sitt regnbågsviftande, nämligen det jag ville påtala med punkt 2 ovan: Människors lika värde och rätt att få älska är inte politik, de är självklarheter. Tycker ni att det är politik, ja så till den grad att ni till och med lagstiftar inte bara om utan rentav emot det – ja, då ligger felet helt hos er.
Så kan ju IOK få besluta om de i det läget håller med Ryssland eller Sverige…

Eller vad sägs om att, lite smygigt så där, designa den svenska truppens kläder i regnbågens färger? Och ba "Nä, det är ingen symbol, det är bara färger. Vi tyckte de var fina. Möjligtvis kan man hävda att de symboliserar mångfald, men om ni tycker den färgsymboliken är ett problem – ja då får ni nog ta och hala den där flaggan med de olympiska ringarna illa kvickt." 

Visst, sexuell läggning har inget med idrott att göra. Eller borde väl inte ha det. Hur man är som idrottsperson har inget att göra med vem man vill ligga med.
Men vet ni vad som har med idrott – och i synnerhet OS – att göra? Fair play. Gemenskap. Respekt för medmänniskor och deras lika värde. Omtänksamhet. Mångfald. Tolerans. Ni vet, det där som regnbågsflaggan står för.
(Sedan kan man så klart, med bara en liten gnutta logiskt tänkande, argumentera att hela grejen med att tävla går emot själva tanken att en människa/nationalitet inte är "bättre" än en annan – men det är en helt annan debatt…)

 

Jag funderar på en facebooksida för att lobba för denna – i min mening alltså helt icke-politiska –  idé: Att den svenska truppen ska sporta regnbågsflaggan under inmarschen i Sotji.
Finns det någon jag känner, eller någon som läser det här (vilket väl bara är folk jag känner, typ?), som har lite större socialmedial makt (=fler följare, större räckvidd, en starkare röst, större kändisskap) – och, i synnerhet, dito know-how – än jag och som har lust att, om den lyckligt passande metaforen tillåts, ta över facklan från mig och starta en dylik sida? Kanske har någon redan gjort det? (För jag kan inte tänka mig att jag är den enda som fått den här iden. Liknande inspirerande facebook-idéer har jag ju redan sett.)
Eller har jag tillräckligt med stöd och löfte om vidarespridning om jag själv skulle ta och starta sidan?

 

Hursomhelst hoppas jag att få se en vajande regnbågsflagga när Sverige tågar in under OS-invigningen, om inte i fanbärarens näve så i alla fall kanske i miniformat i någon tävlandes hand, ackompanjerat med ståndpunkten att det är ett till fullo medmänskligt och inte ett politiskt statement. Det vore inte bara en trevlig födelsedagspresent (då jag råkar fylla år samma dag som elden tänds i Sotji) utan även – och så klart först och främst – ett starkt och fint budskap från Sverige till, i allmänhet, alla som står för rätten att få älska, samt, i synnerhet, alla ryssar som fråntagits denna rätt.

––––––––––––––

 UPPDATERING: Nu finns det en facebook-grupp! Gå med!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar